Bästa,
Den modernhistoriska podden En svensk tiger har utkommit med två nya avsnitt, om Sverige och flyktingarna inför och andra världskriget.
1. Den moraliska stormaktens födelse
Det första avsnittet bär titeln "Den moraliska stormaktens födelse: Gösta Engzell, svenska Utrikesdepartementet och Förintelsen” och handlar om utrikesrådet Gösta Engzell som under kriget var rättschef på svenska Utrikesdepartementet. År 1942 förstår Engzell den tyska judepolitikens mordiskhet och genomgår en moralisk kris — och han har makt att agera, via sin chef utrikesminister Christian Günther och vänskapen med statsminister Per Albin Hansson. Nu uppmärksammas Gösta Engzell via filmen ”The Swedish Connection” på Netflix; en dramatisering av förintelseåret 1942 då Sverige dramatiskt bytte hållning angående Europas judar,
Läs mer — och lyssna — via:
https://ensvensktiger.org/2025/03/12/den-moraliska-stormaktens-fodelse-gost…
2. Hjälp våra flyktingar! Sverige, civilsamhället och 1930-talet
Det andra avsnittet handlar om mellankrigstiden, 1930-talet och flyktingaktivismen inom civilsamhället. I Sverige organiserade sig flyktingvänner i organisationer som kommunistiska "Röda hjälpen", socialdemokratiska "Arbetarrörelsens Flyktinghjälp" och den till stora delar liberala "Insamlingen för landsflyktiga intellektuella". Föreningarnas verksamhet under 1930-talet präglades av politisering, konflikter och konkurrens. Men också av medmänsklighet, moral och en vilja att hjälpa i en polariserad tid då flyktinghatet hade mäktiga röster. Vi samtalar med historikern Pär Frohnert har skrivit boken "Hjälp våra flyktingar" (2025) om de tre organisationernas arbete 1933-1939.
Läs mer — och lyssna — via:
https://ensvensktiger.org/2025/04/11/hjalp-vara-flyktingar-sverige-civilsam…
Med vänlig hälsning
Henrik Arnstad
PS. Vetenskapspodden ”En svensk tiger” har (när detta skrivs) 697.000 nedladdningar och produceras av Ola Larsmo och Henrik Arnstad. Studiotekniker Per Juhlin, Beppo.

Foto: Ensemblen i kommande filmen ”The Swedish Connection” med Henrik Dorsin i huvudrollen som utrikesrådet Gösta Engzell (foto: Netflix)
---
Henrik Arnstad, fil.mag.
Producent, podcasten ”En svensk tiger”
Mail info(a)ensvensktiger.org
Mob 0704-56 22 97
http://ensvensktiger.org
CFP Mirator 1/26 temanummer: Medeltidsforskningen i Finland
red. Sanna Supponen & Anna-Stina Hägglund
***Suomeksi alla / In English below***
Medeltidsforskningen i Finland har långa anor, vilka man kan härleda redan till Kungliga Akademin i Åbo på 1600-talet. Särskilt under 1800-talet väcktes intresset för Finlands medeltida historia och man började ge ut källpublikationer, vilka också har haft stor betydelse för senare tiders historiker. Medeltiden hade en betydande roll i skapandet av den nationella identiteten i början av 1900-talet. Sedan dess inleddes en ny tydlig uppgång inom forskningen om perioden under 1990-talet, då också Sällskapet för medeltidsforskning Glossa rf grundades 1996. Den nya generationens forskare har betonat internationalitet där det område som utgjorde Finland under medeltiden ses som en del av Östersjöregionens, och i förlängningen, hela Europas historia. Internationaliteten har också synts i forskarnas arbete där man allt oftare rör sig över gränserna såväl fysiskt som genom forskningens fokus. Samtidigt har också intresset för återskapande aktiviteter kring medeltiden ökat och dess användning för politiska ändamål, likaså dess användning för litterära referenser och som tema för marknader. Längs vägen för medeltidsforskningens historia ryms starka personligheter och även i hög grad varierande tolkningar av centrala händelser och fenomen. Med anledning av Sällskapet för medeltidsforskning Glossa rf:s 30-årsjubileum är temat för Mirator 1/26 medeltidsforskningen i Finland.
Vi välkomnar artikelförslag från medeltidsforskningens olika fält, såsom arkeologi, konstvetenskap, historia, musikvetenskap, teologi och filologi.
Möjliga teman är:
* Betydelsen av enskilda forskares arbete och deras roll i tillkomsten av särskilda tolkningar
* Tematisk överblick över något särskilt fenomen i forskningens historia
* Undervisningen om medeltiden såväl i skolorna som på universiteten
* Medeltidsforskningen som en del av institutioners historia, såsom bibliotek, forskningsenheter eller stiftelser
* Medeltiden som återskapande aktivitet och dess olika uttrycksformer
* Historiebruket av medeltiden, populära föreställningar och pseudohistoria
* Internationaliseringen av fältet
Mirator (https://journal.fi/mirator) är Glossa - sällskapet för medeltidsforskning rf:s kollegialt granskade open access-publikation. I enlighet med Mirators riktlinjer för open access är alla texter publicerade i Mirator tillgängliga (att läsa, ladda ner, dela vidare och att länka till) utan särskilt tillstånd eller lov. Tidskriften publicerar texter på finska, svenska och engelska.
Skicka ett abstrakt på max 250 ord och en kort beskrivning av dig själv senast 16.6.2025 till adresserna sannasupponen(a)gmail.com och anna-stina.hagglund(a)abo.fi. De färdiga manuskripten ska följa tidskriftens anvisningar för skribenter (https;//journal.fi/mirator/about/submissions). Manuskripten genomgår en process för kollegial granskning.
Viktiga dagar
* Juni 16, 2025: Deadline för sammanfattning
* Januari 30, 2026: Deadline för artikelmanus
* Maj/Juni 2026: Numret publiceras
------------------
Keskiajan tutkimuksella Suomessa on pitkät juuret, jotka voidaan juontaa jo Turun akatemiaan 1600-luvulla. Etenkin 1800-luvulla nousi kiinnostus Suomen keskiaikaiseen historiaan ja alettiin laatimaan lähdejulkaisuja, joilla on ollut suuri merkitys myös myöhemmille tutkijoille. Keskiajalla oli merkittävä rooli kansallisen identiteetin rakentamisessa 1900-luvun alkupuoliskolla. Sittemmin uusi selkeä nousukausi aikakauden tutkimuksessa alkoi 1990-luvulta, kun myös perustettiin Keskiajan tutkimuksen seura Glossa ry vuonna 1996. Uusimman polven tutkijat ovat painottaneet kansainvälisyyttä, jossa Suomen alueen keskiaika nähdään osana Itämeren piirin ja laajemmin koko Euroopan historiaa. Kansainvälisyys on myös näkynyt tutkijoiden työssä, jossa yhä useammin liikutaan yli rajojen niin fyysisesti kuin tutkimuskohteiden välityksellä. Samaan aikaan on lisääntynyt myös keskiajan harrastaminen ja käyttö niin poliittisiin päämääriin, kirjallisuuden raameiksi kuin markkinoiden teemaksi. Keskiajan tutkimuksen historian matkan varrelle mahtuu vahvoja persoonia ja hyvinkin vaihtelevia tulkintoja keskeisistä tapahtumista ja ilmiöistä. Glossa ry:n 30-vuotisjuhlavuoden kunniaksi Miratorin 1/26 numeron teema onkin keskiajan tutkimus Suomessa.
Toivotamme tervetulleeksi artikkeliehdotuksia eri keskiajan tutkimuksen aloilta, kuten arkeologiasta, taidehistoriasta, historiasta, musiikkitieteestä, teologiasta ja filologiasta.
Mahdollisia teemoja voivat olla:
* Yksittäisten tutkijoiden työn merkitys ja rooli tiettyjen käsityksien synnyssä
* Temaattiset katsaukset jonkin ilmiön tutkimushistoriaan
* Keskiajan opetus niin kouluissa kuin yliopistoissa
* Keskiajan tutkimus osana instituutioiden, kuten kirjastojen, arkistojen, tutkimusyksiöiden tai säätiöiden, historiaa
* Keskiajan historian harrastaminen ja sen eri ilmenemismuodot
* Keskiajan historian käyttö, populaarikäsitykset ja pseudohistoria
* Kansainvälistyminen
Mirator (https://journal.fi/mirator) on Glossa - keskiajantutkimuksen seura ry:n monikielinen, vertaisarvioitu open access -julkaisu. Miratorin open access -periaatteiden mukaisesti kaikki Miratorissa julkaistut tekstit ovat saatavissa (luettavissa, ladattavissa, levitettävissä, linkitettävissä) ilman erityistä maksua tai lupaa. Lehti julkaisee tekstejä suomeksi, ruotsiksi ja englanniksi.
Lähetä 250-sanainen abstrakti ja lyhyt kuvaus itsestäsi 16.6.2025 mennessä osoitteisiin sannasupponen(a)gmail.com ja anna-stina.hagglund(a)abo.fi. Valmiiden käsikirjoitusten tulee noudattaa lehden kirjoittajan ohjeita (https://journal.fi/mirator/about/submissions) Käsikirjoitukset läpikäyvät vertaisarviointiprosessin.
Tärkeitä päivämääriä
16.6.2025 Abstraktin viimeinen palautuspäivä
30.1.2026 Valmiin artikkelin viimeinen palautuspäivä
Touko-kesäkuu 2026 erikoisnumeron julkaisu
------------------
CFP Mirator 1/26 special issue Medieval studies in Finland
Eds. Sanna Supponen & Anna-Stina Hägglund
Medieval studies in Finland have a long tradition, dating back to the 17th century and the founding of the Royal Academy of Turku. Interest in Finland's medieval past grew particularly during the 19th century, when the compilation of source editions began, which have been a vital support to generations of scholars. In the early 20th century, the Middle Ages also played an important role in shaping national identity. Since the 1990s, medieval studies in Finland have experienced renewed vitality, marked by the founding of the Society for Medieval Studies in Finland - Glossa in 1996. The newest generation of researchers has placed increasing emphasis on international perspectives, viewing the Finnish regions as part of the cultural sphere of the Baltic Sea and, more broadly, as an integral part of European history. Internationality has also been reflected in researchers' work, where crossing borders, both physically and through research topics, has become increasingly common. At the same time, interest in re-enacting the Middle Ages has grown, alongside its use for political aims, in literary settings, and as a theme for fairs. The history of medieval studies includes strong personalities and highly varied interpretations of key events and phenomena. In honour of the 30th anniversary of the Society for Medieval Studies - Glossa, the theme of issue 1/26 of Mirator is medieval research in Finland.
We welcome article proposals from various fields of medieval studies, such as archaeology, art history, history, musicology, theology, and philology.
Possible themes may include:
* The significance and role of individual scholars in the formation of specific interpretations
* Thematic overviews of the research field of a particular phenomenon
* Teaching the Middle Ages in schools as well as in universities
* Medieval studies as part of the history of institutions such as libraries, archives, research units, or foundations
* The practice of medieval history as re-enactment and its various forms
* The use of medieval history, popular perceptions, and pseudohistory
* Internationalisation
Mirator (https://journal.fi/mirator) is a multilingual, peer-reviewed open access journal published by Glossa - the Society for Medieval Studies in Finland. In accordance with Mirator's open access policy, all texts published in the journal are freely available (readable, downloadable, shareable, linkable) without any fee or special permission. The journal publishes articles in Finnish, Swedish, and English.
Please send a 250-word abstract and a short bio by June 16, 2025 to:
sannasupponen(a)gmail.com and anna-stina.hagglund(a)abo.fi.
Final manuscripts must follow the journal's author guidelines (https://journal.fi/mirator/about/submissions) All submissions will undergo peer review.
Important dates
June 16, 2025: Deadline for abstracts
January 30, 2026: Deadline for full article
May/June 2026: Issue will be published
Benvolgut Sr., benvolguda Sra.,
M'hi adreço a vostè per consultar a quina hora acostuma a passar la
processó del Sant Enterrament per la Plaça de la Catedral. És el primer cop
que hi assistiré i m'agradaria optimitzar una experiència única com és la
Setmana Santa tarragonina.
Moltes gràcies per la seva atenció
Ben cordialment,
Luis Conde
Välkommen till Arbetarhistorikernas dag
Är du student eller forskare med intresse för arbetarhistoria? Har du en idé om ett framtida arbetarhistoriskt projekt och vill prata med andra om din idé? Är du mitt i en studie och skulle vilja dela med dig av dina funderingar? Eller har du nyss avslutat ett projekt och vill dela med dig av dina resultat?
Kom till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek för en nätverksträff den 4 juni kl 9 – 16.
Mötet är kostnadsfritt och vi bjuder på en lunchmacka och fika. Allt du behöver göra är att anmäla dig och skicka ett abstract (1500 tecken) till oss senast den 30 april: event(a)arbark.se<mailto:event@arbark.se>
Om du vill veta mer, kontakta Silke Neunsinger (silke.neunsinger(a)arbark.se<mailto:silke.neunsinger@arbark.se>)
Seminariet är arrangeras i samband med överlämningen av Rudolf Meidner-priset till 2024 års pristagare Josefin Hägglund, historiker som disputerade vid Södertörns högskola och idag verksam vid Malmö universitet, för hennes bok Demokratins stridslinjer: Carl Lindhagen och politikens omvandling, 1896–1923, Huddinge 2023. Pristagaren utses av Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks forskningsråd sedan 1995: priset instiftades 1994 i samband med forskningsrådets första ordförande Rudolf Meidners 80 års dag och kommer att överlämnas i samband med seminariet.
Josefin Hägglund inleder kvällen med ett föredrag om Carl Lindhagens betydelse för Sveriges politiska historia och utveckling socialdemokratiska idéer. Carl Lindhagen var en central figur i svensk politik under det tidiga 1900-talet. Hans breda engagemang gjorde honom till en unik politiker. Han var aktiv i flera politiska partier och påverkade sin samtid, till exempel som förespråkare av kvinnlig rösträtt. Trots det beskrevs han ofta som utopist eller idealist. Hans tankar om framtida demokrati formades genom konflikten mellan politiska visioner och praktik. Delar av Lindhagens idéer finns kvar även i dagens diskussioner om socialdemokratiska idéer.
I en anslutande paneldiskussion diskuterar Josefin Hägglund, Malmö universitet, Martin Klepke, ledarskribent Arbetet, Sverker Sörlin, KTH, Rikard Warlenius, Södertörns högskola, tidigare ledamot i Stockholms stadsfullmäktige, betydelsen av Lindhagens idéer, mellan vision och praktik för det 21 århundradet. Samtalets leds av Silke Neunsinger Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Seminariet samarrangeras av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap och ABF Stockholm.
Ingen föranmälan krävs
Varmt välkomna.
För mera information om seminariet kontakta Silke Neunsinger, silke.neunsinger(a)arbark.se
Välkomna att närvara digitalt eller på plats i Uppsala vid Kyrkohistoriska dagen torsdagen den 24 april!
Temat är 1920-talet i kyrkohistorisk belysning. I fyra korta föredrag belyses:
* Det ekumeniska mötet i Stockholm 1925 i ljuset av arbetarklassens mobilisering
* Kvinnorna vid Stockholmsmötet
* Nathan Söderbloms korkåpa som spegling av medeltid och samtid
* 1920-talets pingstmission i Brasilien.
Se bifogad affisch för information om tid och plats, samt anvisningar för Zoomdeltagande.
Vänliga hälsningar,
Ida Olenius
Teol. dr. i kyrkohistoria
Sekreterare i Kyrkohistoriska föreningen
Teologiska fakulteten
Uppsala universitet
När du har kontakt med oss på Uppsala universitet med e-post så innebär det att vi behandlar dina personuppgifter. För att läsa mer om hur vi gör det kan du läsa här: http://www.uu.se/om-uu/dataskydd-personuppgifter/
E-mailing Uppsala University means that we will process your personal data. For more information on how this is performed, please read here: http://www.uu.se/en/about-uu/data-protection-policy
Hej historiker,
Här kommer information om ett samarbetsprojekt mellan Riksantikvarieämbetet och Kungliga biblioteket. En stor mängd äldre arkivmaterial digitaliseras och tillgängliggörs löpande, fritt att använda i forskning och undervisning. Tipsa gärna uppsatsskrivande studenter!
RiViH-projektet har som ambition att digitalisera, tillgängliggöra och forska på arkivhandlingar som speglar Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens äldsta historia, från början av 1600-talet till sekelskiftet 1900. Ett viktigt mål är att löpande presentera hur projektet fortskrider, om arkivalier som publicerats, färdiga forskningsresultat och hur det praktiska arbetet inom projektet går till.
Två av våra viktiga kanaler är nyhetsbrevet Meddelande från RiViH-projektet, som regelbundet kommer att ges ut under projektperioden, och projektets plattform på Riksantikvarieämbetets hemsida. Länken till plattformen finner ni nedan, och en PDF med det första numret av vårt nyhetsbrev är bifogat till detta mejl. Dela gärna med er av denna information till de ni tror kan vara intresserade av projektet.
https://raa.libguides.com/c.php?g=722325&p=5246993
Bästa hälsningar,
Emma Hagström Molin
Emma Hagström Molin
Proprefekt Institutionen för historia och samtidsstudier
Lektor och docent i idéhistoria
Forskare i projektet Riksantikvarieämbetets och Vitterhetsakademiens historia (RiViH)
Redaktör för Lychnos: Årsbok för idé- & lärdomshistoria
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA | STOCKHOLM
Alfred Nobels Allé 7, Flemingsberg
141 89 Huddinge
08 608 40 00
sh.se
