Call for papers
Workshop vid Åbo Akademi 14–15.11.2024
Vi bjuder in till en workshop om förvisningar i Norden och Östersjöområdet under förmodern tid. I våra dagars Norden är temat tyvärr aktuellt. I det förflutna kunde förvisning innefatta många olika slags åtgärder – såsom avvisning, utvisning, utväxling, deportationer och andra tvångsförflyttningar eller order att försvinna. Både enskilda och grupper förvisades från städer och län samt från olika delar av konglomeratstater och imperier. Under tidigmodern tid var förvisning också ett straff som utdömdes lokalt för stöld, sedlighetsbrott eller lösdriveri. Detta kunde även utgöra en form av tvångsemigration som anknöt till kolonisation.
Förvisning har i förhållandevis liten omfattning belysts i forskning om det förmoderna Norden. Som värdar för denna workshop står forskarna i två sammanlänkade projekt vid Åbo Akademi: ”Waves of banishments? Regulations and practices of expulsion in Northern Europe 1450–1900” (FA 2021) och ”’Packa sin kos’ – studier om förvisade och utvisningsdomar under fyra sekel” (SKF 2021). I fallstudier granskar vi både orts- och landsförvisningar, förfaranden som skedde lokalt, regionalt och överstatligt i det svenska riket och dess östra del, som 1809 blev ett storfurstendöme inom det ryska imperiet. Dessutom beaktas förändringar av och ambivalens i reglering. Vi uppmärksammar främst förvisningar som drabbade personer i lägre sociala skikt och minoriteter av olika slag.
Till workshoppen vill vi samla forskare som utifrån olika perspektiv utforskar denna mångfasetterade tematik. Vi välkomnar presentationer som knyter an till den problematik som vi arbetar med och som berör olika delar av Norden och Östersjöområdet. Det normativa materialet – lagarna, förordningarna och stadsprivilegierna – innehöll stipuleringar om förvisning, men till den förmoderna statens natur hörde också att det fanns stort utrymme för lokala sedvänjor. Därför är regionala jämförelser viktiga vid sidan av de tidsmässiga.
Vi söker huvudsakligen bidrag som berör tillämpningar av föreliggande reglering:
När och i vilken omfattning förvisades människor? På vilka grunder?
Var utvisningarna speciellt frekventa under vissa perioder?
Vilka var de människor och instanser som hade makt att utvisa människor ur stater eller förpassa dem ut ur städer och län?
När de tillgängliga källorna tillåter, sätts de utvisade i fokus: Hur agerade de personer som riskerade förvisning? Kan vi veta något om de utvisades egna åtgärder och deras fortsatta livsöden?
Anmäl ditt intresse för presentation av ett paper senast den 31 maj 2024: sänd e-post till Kasper Kepsu (kasper.kepsu(a)abo.fi) med förslag på titel, en kort abstract (ca 200 ord) och en kortfattad CV.
Bekräftelse på medverkan ges före den 20 juni 2024. Kost och logi i Åbo erbjuds och vi ersätter även resekostnader.
Deltagarna ombes att sända in ett kortare paper (8–10 sidor) senast den 30 oktober 2024. Under vår workshop i Åbo den 14–15 november kan bidragen presenteras på svenska, danska, norska eller engelska. Svenska är det huvudsakliga språket och deltagande förutsätter förståelse av skandinaviska språk. Vår avsikt är att utforma en antologi kring tematiken.
Varmt välkomna!
https://blogs2.abo.fi/vagoravforvisning/<https://exchange.abo.fi/owa/redir.aspx?REF=O8KFR_0vVULjkRaGAzqgclTw_hEbAkD_…>
Bästa,
Den modernhistoriska podden En svensk tiger har utkommit med ett nytt avsnitt, utifrån den nya upplagan av TV-serien ”Shogun”, som gjort nästan lika stor succé som förra versionen av TV-serien (1980). Liksom även romanen ”Shogun” (1975), skriven av den brittisk-australiske författaren James Clavell, som sålts i många miljoner exemplar.
Det sägs att ingen populärkultur påverkar västerlandets bild av Japan och Ostasien lika mycket som Shoguns svärdsviftande samurajer från år 1600. Men hur kan denna bild beskrivas? Vilken är bakgrunden till berättelsen i ”Shogun” med sitt ursprung i 1800-talet och 1900-talet? Och, framför allt, vad är egentligen ”Japan” — inom citationstecken — i Shogun och annan modern västerländsk populärkultur?
Vi samtalar med docent Tobias Hübinette vid Karlstads universitet, verksam inom forskningsfältet ”Asian studies”.
Läs mer och lyssna på poddens webb:
https://ensvensktiger.org/2024/03/28/381/
Med vänlig hälsning
Henrik Arnstad
Modernhistoriska vetenskapspodden ”En svensk tiger” har (när detta skrivs) dryga 640.000 nedladdningar och produceras av Ola Larsmo och Henrik Arnstad.
---
Henrik Arnstad, fil.mag.
Producent, podcasten ”En svensk tiger”
Mail info(a)ensvensktiger.org
Mob 0704-56 22 97
http://ensvensktiger.org
Bästa,
Den modernhistoriska podden En svensk tiger har utkommit med ett nytt avsnitt, utifrån den nya upplagan av TV-serien ”Shogun”, som gjort nästan lika stor succé som förra versionen av TV-serien (1980). Liksom även romanen ”Shogun” (1975), skriven av den brittisk-australiske författaren James Clavell, som sålts i många miljoner exemplar.
Det sägs att ingen populärkultur påverkar västerlandets bild av Japan och Ostasien lika mycket som Shoguns svärdsviftande samurajer från år 1600. Men hur kan denna bild beskrivas? Vilken är bakgrunden till berättelsen i ”Shogun” med sitt ursprung i 1800-talet och 1900-talet? Och, framför allt, vad är egentligen ”Japan” — inom citationstecken — i Shogun och annan modern västerländsk populärkultur?
Vi samtalar med docent Tobias Hübinette vid Karlstads universitet, verksam inom forskningsfältet ”Asian studies”.
Läs mer och lyssna på poddens webb:
https://ensvensktiger.org/2024/03/28/381/
Med vänlig hälsning
Henrik Arnstad
Modernhistoriska vetenskapspodden ”En svensk tiger” har (när detta skrivs) dryga 640.000 nedladdningar och produceras av Ola Larsmo och Henrik Arnstad.
---
Henrik Arnstad, fil.mag.
Producent, podcasten ”En svensk tiger”
Mail info(a)ensvensktiger.org
Mob 0704-56 22 97
http://ensvensktiger.org

***Ber om ursäkt för eventuella korspostningar***
Hej!
Föreningen Mediehistoriskt arkiv bjuder in till mediehistoriskt symposium i Uppsala den 24–25 oktober 2024. Symposiet arrangeras i samarbete med Institutionen för idéhistoria och Centrum för digital humaniora och samhällsvetenskap, Uppsala universitet.
Temat för symposiet är Digitaliseringens svarta svanar. Upptäckten av svarta svanar vid européernas ankomst till Australien i slutet av 1600-talet har kommit att användas som en metafor för händelser som tidigare ansetts omöjliga att förutse men som i tillbakablick framstår som oundvikliga. Med inspiration i denna metafor inbjuder vi till presentationer och diskussioner som rör aktuella relationer mellan mediehistoria och digitalisering. Vad för slags nya perspektiv på mediehistoria och mediehistorisk forskning har digitaliseringen medfört? Vilka övergripande erfarenheter och problem kan urskiljas i mediehistoriska digitaliseringsprojekt? Vad är det vi inte vet att vi vet om den digitala utvecklingen och vilken roll spelar mediehistoria för att förstå denna?
Även presentationer kring andra tematiker och frågor med relevans för mediehistorisk forskning i vid bemärkelse är välkomna.
Deadline för abstracts är 12 juni, besked om accepterade bidrag ges 15 augusti.
För mer information om evenemanget, detaljer kring anmälan, osv., se bifogad pdf.
Varmt välkomna med era bidrag!
/Organisationskommittén, genom
[cid:d7401a46-6bc7-4ebf-bcd2-ee6af562baf4]
Jonatan Samuelsson, Ph.D | History of Science and Ideas
Dept. of Historical, Philosophical and Religious Studies | Umeå University | SE-901 87 Umeå, Sweden
Office: +46 90 7866594 | Cell: +46 (0)73 6187166
Orcid: 0000-0002-1450-5857<https://orcid.org/0000-0002-1450-5857>
[cid:39e50772-b3ac-44d0-8008-17ef1f5b64bb]
By sending an email to Umeå University, the University will need to process your personal data.
For more information, please read: https://www.umu.se/en/about-the-website/legal-information/processing-of-per…
När du skickar e-post till Umeå universitet innebär det att universitetet behandlar dina personuppgifter.
Läs mer här: https://www.umu.se/om-webbplatsen/juridisk-information/behandling-av-person…
Welcome to a research seminar in American history at Södertörn University on Tuesday, November 23, 14.30-16:00!
“Affinity: The Subversive Potential of Ephemeral Solidarities in Early Twentieth-Century Los Angeles”
Speaker: David Struthers
Time: 14.30-16:00
Date: April 23, 2024
Place: PA239 (Primus Building), Södertörn University
Abstract
Los Angeles was a global hub of anarchism and interracial labor organizing in the early twentieth century. This talk will explore the potential for the concept of affinity to bind together disparate narratives of short-lived labor organizations and job actions through a deep reading of the early 20th century anarchist print culture and other archival traces. Los Angeles had a very small industrial sector before 1920; the regional agricultural economy was far more advanced in terms of scale and corporate organization. This shaped migratory labor patterns typified by urban-rural and rural-rural movement where itinerate workers migrated between seasonal agriculture jobs and short-term infrastructure work—such as laying railroad tracks and gas pipelines, building roads and digging aqueducts—and then back to spend the winter in Los Angeles. The most racially diverse solidarities developed among workers with precarious employment. These solidarities were often temporary, rarely having time to institutionalize, which reflected the migratory labor patterns of the region. The primary consideration of the talk is tracing the textual route through fleeting forms of cooperation that produced modes of experimentation that were extraordinarily successful in transgressing racial, class, and gender hierarchies.
Short bio
David Struthers received his PhD in history from Carnegie Mellon University and is currently a postdoctoral fellow in the Department of Management, Society, and Communication at the Copenhagen Business School. His first monograph The World in a City: Multiethnic Radicalism in Early Twentieth-Century Los Angeles (University of Illinois Press, 2019), received the Shelley Fisher Fishkin Prize for International Scholarship in Transnational American Studies from the American Studies Association. His (with Peter Cole and Kenyon Zimmer) edited volume Wobblies of the World: A Global History of the IWW (Pluto Press, 2017) has been translated into French (Hors d'atteinte, 2021). His current work focuses on short-term solidarities and the history of radical media.
--
Best,
Christin Mays, PhD
Research Coordinator
Swedish Institute for North American Studies (SINAS)
Department of English, Uppsala University
När du har kontakt med oss på Uppsala universitet med e-post så innebär det att vi behandlar dina personuppgifter. För att läsa mer om hur vi gör det kan du läsa här: http://www.uu.se/om-uu/dataskydd-personuppgifter/
E-mailing Uppsala University means that we will process your personal data. For more information on how this is performed, please read here: http://www.uu.se/en/about-uu/data-protection-policy
Hej!
Vid Lunds universitet finns nu en utlyst doktorandplats inom projektet "I folkmordets skugga: minne och erfarenhet av Förintelsen och antisemitism". Utlysningen är öppen till och med 21 april. Sprid gärna detta till alla som kan tänkas vara intresserade.
https://lu.varbi.com/se/what:job/jobID:712264/
Hälsningar,
Martin
--------
Martin Dackling
Docent och biträdande universitetslektor
Studierektor, avancerad nivå och forskarnivå
Historiska institutionen
Lunds universitet, Box 192
221 00 Lund
Tel: 0705218378
När du skickar e-post till Lunds universitet behandlar vi dina personuppgifter i enlighet med gällande lagstiftning. Mer om hur dina personuppgifter behandlas hittar du på Lunds universitets webbplats: www.lu.se/integritet<http://www.lu.se/integritet>
Välkommen till Rudolf Meidner-seminariet 2024
@ ABF-huset Stockholm, Sveavägen 41 kl 18-19.30 ingen föranmälan krävs
Seminariet arrangeras i samband med överlämningen av Rudolf Meidner-priset till 2023 års pristagare Jonas Söderqvist, ekonomhistoriker som disputerade vid Uppsala universitet och idag verksam vid Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek, för hans avhandling Social rörlighet i en socialt rörig tid: Eleverna och deras utbildning vid Brunnsvik, Väddö och Hola folkhögskolor, 1906-1921, Uppsala 2023.
Pristagaren utses av Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks forskningsråd sedan 1995: priset instiftades 1994 i samband med forskningsrådets första ordförande Rudolf Meidners 80 årsdag och kommer att överlämnas av Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande.
Jonas Söderqvist inleder kvällen med ett föredrag om utbildningens betydelse för elevernas yrkes- och karriärvägar. Folkbildningen var viktig för att utjämna bristande tillgång till högre utbildning som merparten av den svenska befolkningen upplevde i början på 1900-talet. Idag är folkbildningen allvarligt hotad av ekonomiska nedskärningar. Det som en gång i tiden ansågs vara en viktig källa till bildning för alla och samfinansierades med staten är i dag ifrågasatt.
I en anslutande paneldiskussion diskuterar företrädare för folkbildningen i Sverige, tillsammans med pristagaren, utmaningar, behov och möjligheter för dagens folkbildning.
I panelen deltar Marianne Garnelis, lärare Runö Folkhögskola & Utvecklingscentrum, Jenny Jansson, statsvetare Uppsala universitet, Calle Nathanson, studieombudsman ABF Stockholm och Sverker Sörlin, idéhistoriker KTH. Samtalet leds av Silke Neunsinger, forskningsledare Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek.
Seminariet är ett samarrangemang mellan Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, AKS och ABF Stockholm.
För frågor om seminariet kontakta Silke Neunsinger; silke.neunsinger[at]arbark.se tel. 070-761 39 27
Här<https://www.arbark.se/sv/forskning/meidner-priset/> hittar du mera information om priset och pristagaren.
Vill du läsa Jonas Söderqvists bok kan du ladda ned den som PDF via Diva-portalen vid Uppsala universitet<https://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1734871&dswid=-1841>.
Vänligen
Silke Neunsinger
Den postindustriella staden, hur kan vi skriva dess historia?
Titta gärna på bifogad call for papers. En workshop som ska äga rum i Borås den 24-25 oktober 2024, organiserad av Borås Textilmuseum, Historiska institutionen på Göteborgs universitet och Stads- och kommunhistoriska institutet.
Heiko
Heiko Droste
Prof i historia
Föreståndare för
Stads- och kommunhistoriska institutet
Historiska institutionen
Stockholms universitet
https://skhi.se
Dear colleagues,
You are hereby invited to submit to a symposium on the circulation and reprinting of texts and images in the periodical press with the aim of producing an open-access edited volume by an esteemed publisher. We the organisers/editors form the ongoing research project ‘Information highways of the 19th century: The public sphere as newspaper infrastructure and shared content’, focusing on Swedish-language newspapers and working with both digital methods and close reading. Submissions may encompass periodicals from any nation and any time period. We seek submissions contributing to the historical knowledge on scissors-and-paste editing, including all types of content and interrelations with other media forms, using quantitative and/or qualitative methods.
Please forward the invitation to those you think might be interested.
Call for papers: Histories of content reuse in the periodical press
From a historical perspective, the alleged predicament of today’s digital sharing culture evokes at least two impulses: First, the need arises to address problems with history-less conceptions of the unicity of our time. Second, the transformations in the present – real or imagined – trigger the research imagination regarding relations between dissemination, accessibility, content and information technologies in the past. As it happens, digitisation also means that such new queries, as well as some old but hitherto impossible to answer, can now be explored.
We are pleased to announce a symposium aiming at an open-access edited volume focusing on issues of content reuse in the periodical press. We invite submissions providing scholars room for nuanced arguments and aim for a volume that will showcase state-of-the-art historical research. Contributions may encompass periodicals from any nation(s) and any time period(s). They can engage in anything from local editorial principles and reading practices to overall systemic or infrastructural aspects – as well as in how these levels were interrelated and changed over time. They can concentrate on verbatim reprints or more creative forms of reuse. They can focus on newspapers or journals exclusively or on their relations with other media forms. And they can indeed include illustrations and other non-textual media. We seek submissions that contribute to the historical knowledge on these issues, using quantitative and/or qualitative methods.
Topics of contributions can include but are not limited to:
* empirical studies exploring historical questions on, e.g, content flows and circulation in time and space; adaptations and recontextualisation; the role of individual agents in the larger networks;
* empirical studies demonstrating the possibilities of close reading and/or digital methods (e.g., overcoming subjective sampling, expanding temporal scope or making systematic cross-national comparisons).
Submission guidelines
* Abstracts should be approximately 500 words, describing the proposed paper’s focus, methodology and relevance to the volume’s theme.
* Include a brief bio with your submission.
* Submissions should be sent to patrik.lundell(a)oru.se by 1 April 2024.
* Notification of decisions by 31 April.
Tentative timeline: Chapter drafts (6,000–11,000 words) by mid-January 2025. Symposium in Lund, Sweden, early February 2025. Full chapters by early May 2025. Comments from the editors in June 2025. Revision period. Submission to the publisher autumn 2025.
In May this year, we will apply for funding of the symposium, and we expect to be able to subsidise the costs associated with it. Of course, the economic feasibility and environmental acceptability of on-site participation depends on the nature and scope of travels; online participation will be possible. By mid-June a more precise timeline will be communicated and first contacts with a publisher will have been made.
We look forward to receiving your contributions to this vibrant field!
Jimmy Engren (Örebro University), Johan Jarlbrink (Umeå University) & Patrik Lundell (Örebro University)
Historiska institutionen vid Uppsala universitet utlyser en doktorandtjänst i historia med inriktning mot Förintelsens historia och minneskultur. Mer information om tjänsten och ansökningsprocessen finner du här: Doktorandplats i historia - Uppsala universitet (uu.se)<https://www.jobb.uu.se/detaljsida/?positionId=702372>
Vänligen
Dag Lindström
Professor
Prefekt vid Historiska institutionen och Hugo Valentin-centrum
Uppsala universitet
Box 628, 751 26 Uppsala
Tel. 018-471 1556
Professor
Head of department
Department of History and the Hugo Valentin Centre
Uppsala University
Box 628, 751 26 Uppsala
Sweden
Phone: + 46 (0)18 471 1556
När du har kontakt med oss på Uppsala universitet med e-post så innebär det att vi behandlar dina personuppgifter. För att läsa mer om hur vi gör det kan du läsa här: http://www.uu.se/om-uu/dataskydd-personuppgifter/
E-mailing Uppsala University means that we will process your personal data. For more information on how this is performed, please read here: http://www.uu.se/en/about-uu/data-protection-policy
