*Boklansering: Försök till demokrati*
*Datum: *Torsdag den 25 september*
Tid:* Kl. 17.00-19.00 (drop-in)
*Plats:* Gamla stans bokhandel, Stora Nygatan 7, Stockholm
Ingen föranmälan behövs.
En historiker kommer till Folkets hus i Vidåkra för att föreläsa om
demokrati. Med sig har han historiska föreningshandböcker han undersökt
i sin forskning. Men när böckerna väcks till liv går inte allting som
det var tänkt…
Försök till demokrati
<https://trinambai.se/bocker/forsok-till-demokrati/> är något så
ovanligt som en doktorsavhandling som blivit tecknad serie. Den tar upp
en brinnande aktuellt fråga: Vad är det som krävs för att bygga en
levande demokrati där var och en kan göra sin röst hörd? Möt författaren
Niklas Hill och serietecknaren Karin Kjäll som kommer prata om hur det
är att göra demokratiforskning till en serie och vilket potential genren
har för vetenskapskommunikation.
*Läs mer om lanseringen:*
https://gamlastansbokhandel.se/events/boklansering-forsok-till-demokrati
*Läs mer om boken:*
https://trinambai.se/ny-bok-forsok-till-demokrati-fran-doktorsavhandling-ti…
Välkomna!
Varmt välkomna till seminariet Finlandssvensk antifascism – Politik, debatt och litteratur 1920–1950
Hur påverkade fascismen som hot det svenska i Finland? Trots att minoriteternas framtid såg dyster ut i de länder där fascister tog makten, stod de svenskspråkiga i Finland splittrade inför högerextremismens frammarsch.
I boken Finlandssvensk antifascism lyfts personer som godsägaren Ernst von Born, socialisten Gudrun Mörne och dramatikern Hagar Olsson fram – olika till bakgrund och åsikter, men förenade i motstånd mot fascismen. Genom dagspress, partipolitik, skönlitteratur och ungdomsrörelser mobiliserade språkminoriteten på olika sätt.
De elva författarna visar hur antifascismen både blev ett verktyg i kampen mot extremismen och blottlade gränser mellan höger och vänster, klass och kön, svenskt och finskt.
Boken presenteras av två av dess redaktörer.
Anders Ahlbäck är historiker vid Stockholms universitet. Hans specialområde är genushistorisk forskning om män och maskuliniteter särskilt i förhållande till värnplikt, försvar och nationalism i 1800- och 1900-talens Norden. I forskningsprojektet ”Den finlandssvenska antifascismen” undersökte han antifascism bland liberala och konservativa akademiker och intellektuella.
Matias Kaihovirta är historiker verksam vid Åbo Akademi i Finland. Han har tidigare forskat om bland annat den finlandssvenska arbetarrörelsesens historia och i forskningsprojektet ”Den finlandssvenska antifascismen” undersökte han vänsterns antifascism. Han mottog Rudolf Meidner priset 2016 för sin doktorsavhandling i historia.
Seminariet äger rum på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Elektronvägen 2, 14149 Huddinge
För mera information se https://arbark.se/sv/events/finlandssvensk-antifascism-politik-debatt-och-l…
Ingen föranmälan krävs
Silke Neunsinger
Arbetarrörelsen arkiv och bibliotek
Elektronvägen 2
141 49 Huddinge
tel 08-4123927
mobil 070-7613927
www.arbetarhistoria.se
Hej allihop
För de som missat det står finska historiker (och humanister och samhällsvetare generellt) inför en förestående och rejäl nedmontering (eller valfri destruktiv liknelse) av essentiell forskningsinfrastruktur när finska Riksarkivet planerarar neddragningar i tillgänglighet kompenserat med digitalisering av källmaterial: https://yle.fi/a/7-10085265
Det finns minst tre anledningar att stanna upp och begrunda, men också rimligen göra något (vad som nu skulle kunna hjälpa, jag vet inte):
1. Sympati med viktiga kollegor
2. Nedmontering av historievetenskaplig infrastruktur i Finland påverkar också vår forskning med tanke på den delade historien
3. Kanske viktigast: Rimligen kommer detta hända även här.
Hälsar
Martin
CFP: Session at the European Association for Urban History (EAUH) conference, Barcelona, from Wednesday September 2 to Saturday September 5, 2026.
https://www.eauhbarcelona2026.eu<https://www.eauhbarcelona2026.eu/>
Please circulate this among your networks for anyone who might be interested.
--------
Infrastruggles and citizenship: Urban public services, 1840–1940
Session 56
Organizers
Magnus Linnarsson
Stockholm University, Stockholm
Greet De Block
University of Antwerp
Keywords
public services, urban politics, citizenship, infrastructure, welfare services
Presentation
In the second half of the nineteenth-century, cities across the continent and in the British Isles began to invest money and resources in various types of large-scale infrastructure systems. Local authorities and politicians gradually took greater responsibility in improving welfare and well-being of urban citizens by providing connections with new, efficient and healthy infrastructure networks, such as sewage systems, water supply systems, rail transportation and hospitals. Also, new forms of regulation and identification of citizens’ bodies and practices emerged in relation to these networks. In order to accomplish this feat, an increasing number of urban public services were instituted, particularly between 1840 and 1940. Municipal governments became providers of public goods, rather than mere administrators of social obligations.
These public services were the result of both political strife and a growing sense of social responsibility and control of city authorities. At the same time, the extension of public services and the access to the ‘welfare city’ opened new opportunities for bargaining and negotiating the right to the city. While an increasing number of urban residents were granted access to public provision, inaccessibility and the exclusion of population became more visible. This meant a change in the nature of politics and increased contestation and politization. Those who were connected and benefited from the new public services demanded a say in their organisation and management. Those who were not connected, were denied access to the city, and ‘infrastruggles’ became the battle ground to claim citizenship. Thus, problematisations of access to infrastructure was formative for the emerging features of citizenship
The period 1840–1940 encompasses a processual shift in what kind of public services were central to municipal authorities, from material infrastructures to more social, cultural and green services, and the session aims to discuss this shift. The session invites papers on various aspects of the expansion of urban public services in the period 1840–1940. We are particularly interested in papers dealing with both infrastructure and urban citizenship. Furthermore, we welcome papers addressing political conflicts about the expansion of public services, as well as papers addressing the topic of public or private administration of said services.
https://www.eauhbarcelona2026.eu<https://www.eauhbarcelona2026.eu/>
--
Magnus Linnarsson
Professor of History
Stockholm University
Department of History
Mail address: SE-106 91 Stockholm, Sweden
Visiting address: Room D965, Universitetsvägen 10 D, floor 9
E-mail: magnus.linnarsson(a)historia.su.se
Phone: +46-(0)8 16 20 21
Web: http://www.su.se/profiles/mlinn
Web: www.historia.su.se
E-mailing Stockholm University means that we will process your personal data. For more information on how this is performed, please read here: https://www.su.se/om-webbplats-cookies/personuppgifter
Hej!
Jag vill gärna få lov till att dela ett CfP till ett kommande temanummer av TEMP: Tidsskrift for Historie om 'Litterære interventioner i historiske konfliktsituationer'.
Mer information finns på: https://www.temphist.dk/?page_id=1214
Deadline 1. november 2025. Sprid gärna!
Mvh Mary Hilson
Aarhus Universitet
