Hej!
Lite exempel från SU.
Vid SU utarbetade vi en slags 'heltäckande' frågemall som vi hade tänkt använda för att intervjua forskare på ett systematiskt sätt.
Vi hade till och med tänkt göra en stor enkät under projektet förra året för att grundligt undersöka behoven på institutionerna. Av olika skäl genomfördes inte enkäten i samband med vårt forskningsdataprojekt.
Nu med facit i hand har vi konstaterat att både enkät och systematiska intervjuer kommer att vara alltför resurskrävande och egentligen inte svara på mer än vad vi redan vet. De kommer inte att tillföra ett mervärde som vi ser det nu. Vi kikade också på de andra lärosätenas intervjusvar tidigare. Många av svaren skulle bli de samma här vid SU. Genom att ta del av de svaren, våra föreläsningspresentationer med forskare, konferenserfarenheter, personliga möten med olika forskare så har vi en rätt god bild av behoven ändå. Vi slipper dessutom utföra arbete igen som kollegor vid andra lärosäten redan föredömligt har utfört.
Vi har vid SU en informell forskarreferensgrupp (efter rektorsbeslut inom kort kommer en formell grupp att formeras) som vi stämmer av med och enskilda forskarkontakter där vi ställer de frågor som behövs för deras specifika behov. Vi får därmed en ganska god allmän bild av status, behov och inställning till vårt upplägg och utformning av stöd och tjänster.
Då vi arbetar uttalat utifrån användarbehov och att möta användaren där hen är märkte vi att den systematiska frågemallen ändå måste frångås och att mycket är situations- och personspecifikt. I ett öppet samtal får vi reda på mer än genom styrda frågor i en intervju.
Kollegorna i teamet vid SU har utarbetat en checklista för hantering av ärenden som kommer in till funktionsmejlen - där ställs också en del frågor för tex val av rätt publiceringsplattform att rekommendera.
Lycka till med arbetet! Kontakta oss gärna om vi kan bidra med något.
Roligt att det händer mycket vid lärosätena nu kring forskningsdatahanteringen.
Vänliga hälsningar / Kind regards
Sabina Anderberg
__________________________________
Sabina Anderberg
Business Developer
Stockholm University Library
Stockholm University
SE-106 91 Stockholm
Visiting address: Universitetsvägen 14 D
Phone: +46 (0) 8 -16 29 94<tel:+46%208%20-16%2029%2094>
Mobile: +46 (0) 701-90 77 68<tel:+46%20701-90%2077%2068>
www.su.se<http://www.su.se/>
E-mail: sabina.anderberg at sub.su.se<mailto:sabina.anderberg at sub.su.se>
Twitter: @SabinaAnderberg
Linkedin: Sabina Anderberg
_________________________________
31 maj 2017 kl. 12:00 skrev "fdatastod-request at lists.sunet.se<mailto:fdatastod-request at lists.sunet.se>" <fdatastod-request at lists.sunet.se<mailto:fdatastod-request at lists.sunet.se>>:
Send Fdatastod mailing list submissions to
fdatastod at lists.sunet.se<mailto:fdatastod at lists.sunet.se>
To subscribe or unsubscribe via the World Wide Web, visit
https://lists.sunet.se/listinfo/fdatastod
or, via email, send a message with subject or body 'help' to
fdatastod-request at lists.sunet.se<mailto:fdatastod-request at lists.sunet.se>
You can reach the person managing the list at
fdatastod-owner at lists.sunet.se<mailto:fdatastod-owner at lists.sunet.se>
When replying, please edit your Subject line so it is more specific
than "Re: Contents of Fdatastod digest..."
Today's Topics:
1. Forskningsdataprojekt och dataintervjuer (Rebecka Sverker (HV))
----------------------------------------------------------------------
Message: 1
Date: Tue, 30 May 2017 13:51:57 +0000
From: "Rebecka Sverker (HV)" <rebecka.sverker at hv.se<mailto:rebecka.sverker at hv.se>>
To: "fdatastod at lists.sunet.se<mailto:fdatastod at lists.sunet.se>" <fdatastod at lists.sunet.se<mailto:fdatastod at lists.sunet.se>>
Subject: [Fdatastod] Forskningsdataprojekt och dataintervjuer
Message-ID:
<HE1PR0201MB1580BCC13475D55AFBEA4D72E5F80 at HE1PR0201MB1580.eurprd02.prod.outlook.com<mailto:HE1PR0201MB1580BCC13475D55AFBEA4D72E5F80 at HE1PR0201MB1580.eurprd02.prod.outlook.com>>
Content-Type: text/plain; charset="iso-8859-1"
Hej!
Vi på Högskolan Väst befinner sig, precis som många andra, i uppstartsfasen med att arbeta mot hantering av forskningsdata. Vi har läst rapporter och artiklar från bland annat Malmö Högskola, Stockholms, Lunds och Göteborgs universitet, och vill börja med att säga att vi är tacksamma för allt som ni och andra lärosäten har skrivit i ämnet. Vi kommer att fortsätta att läsa fler rapporter framöver.
Dataintervjuer lyfts i texterna som ett bra sätt att närma sig och förstå forskarens situation vad gäller forskningsdata, och vi undrar därför om det finns intervjufrågemallar som används av er forskningsbibliotekarier vid andra universitet och högskolor som ni kan dela med er av?
Vi har redan två intervjuguider använda av Göteborgs och Lunds universitet i undersökningar presenterade här:
http://portal.research.lu.se/portal/files/5616081/8725586.pdf (Lund)
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29112/1/gupea_2077_29112_1.pdf (Göteborg och Lund)
Vi har också intervjumallen från Purdue University att utgå ifrån.
Se http://www.datacurationprofiles.org
Alla tankar om dataintervjuer är av intresse, och om ni inte vill skicka till epostlistan i första hand, så skicka gärna till:
forskarstod-bibliotek at hv.se<mailto:forskarstod-bibliotek at hv.se><mailto:forskarstod-bibliotek at hv.se>
vänliga hälsningar
Team forskarstöd och publicering
Astrid, Anu, Elisabeth och Rebecka
Högskolan Väst
Hej!
Vi på Högskolan Väst befinner sig, precis som många andra, i uppstartsfasen med att arbeta mot hantering av forskningsdata. Vi har läst rapporter och artiklar från bland annat Malmö Högskola, Stockholms, Lunds och Göteborgs universitet, och vill börja med att säga att vi är tacksamma för allt som ni och andra lärosäten har skrivit i ämnet. Vi kommer att fortsätta att läsa fler rapporter framöver.
Dataintervjuer lyfts i texterna som ett bra sätt att närma sig och förstå forskarens situation vad gäller forskningsdata, och vi undrar därför om det finns intervjufrågemallar som används av er forskningsbibliotekarier vid andra universitet och högskolor som ni kan dela med er av?
Vi har redan två intervjuguider använda av Göteborgs och Lunds universitet i undersökningar presenterade här:
http://portal.research.lu.se/portal/files/5616081/8725586.pdf (Lund)
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29112/1/gupea_2077_29112_1.pdf (Göteborg och Lund)
Vi har också intervjumallen från Purdue University att utgå ifrån.
Se http://www.datacurationprofiles.org
Alla tankar om dataintervjuer är av intresse, och om ni inte vill skicka till epostlistan i första hand, så skicka gärna till:
forskarstod-bibliotek at hv.se<mailto:forskarstod-bibliotek at hv.se>
vänliga hälsningar
Team forskarstöd och publicering
Astrid, Anu, Elisabeth och Rebecka
Högskolan Väst
Hej!
Open Science föreläsningsserie vid Stockholms universitet har pågått sedan oktober 2016. Vi har hunnit med 13 intressanta föredrag med 14 presentatörer som har delat med sig av sin syn på möjligheter och utmaningar i specifika delar inom Open Science.
OS-serien avslutades den här terminen den 11/5 med SU:s rektor Astrid Söderbergh Widdings syn på Open Science ur ett rektorsperspektiv. Presentationen finns att ta del av här https://www.youtube.com/watch?v=pCyjbVXQJ9c&feature=youtu.be.
Inom kort kommer även en svensk och engelsk textsammanfattning av rektors presentation.
På SUB Youtube kanal finns även flertalet andra presentationer. Till hösten fortsätter vi med OS-serien och fler intressanta presentationer, kanske i en annan form men med samma målsättning att dela med oss och sprida olika aktörers syn på specifika delar inom OS.
Trevlig sommar!
Vänliga hälsningar / Kind regards
Sabina Anderberg
____________________________________
Sabina Anderberg
Business Developer
Stockholm University Library
Stockholm University
SE-106 91 Stockholm
Visiting address: Universitetsvägen 14 D
Phone: +46 (0) 8 -16 29 94
Mobile: +46 (0) 701-90 77 68
E-mail: sabina.anderberg at sub.su.se<mailto:sabina.anderberg at sub.su.se>
Twitter: @SabinaAnderberg
www.su.se<http://www.su.se/>
____________________________________
FGS för forskningsinformation
Den 12 maj träffades representanter för SLU - http://www.slu.se/ och SU - http://www.su.se/ , arkiv och bibliotek, för att diskutera och initiera arbetet med en FGS för forskningsinformation. Till nästa möte, prel. 6 sept på SLU Ulltuna, kommer gruppen att utökas med representanter från KI, SH, UU och Riksarkivet, RA. Representanter från andra lärosäten är välkomna.
En FGS - Förvaltningsgemensam specifikation utarbetas och förvaltas i enlighet med riktlinjer från Riksarkivet, RA, "Att utveckla, förvalta och införa FGS:er"<https://riksarkivet.se/Media/pdf-filer/doi-t/Att_utveckla_forvalta_och_info…>. På mötet 12 maj konstaterades, bl.a. utifrån en översikt av pågående FGS-projekt https://riksarkivet.se/fgs-projekt, att det finns ett ouppfyllt behov av en övergripande FGS för forskningsinformation, omfattande olika typer av forskningsdokumentation såsom t.ex. datahanteringsplaner (DHP), forskningsfinansiering, etikprövningsbeslut OCH forskningsdataset. En huvuduppgift blir här att komma fram till en integrerad datamodell, möjligen utifrån CERIF-strukturen, med väldefinierade identifikatorer (PIDs) och relationer mellan element, där olika (meta)datakällor kan stödja varandra och interagera för metadataberikning. En huvudpoäng med en sådan integrerad modell skulle vara att de enskilda forskarna i så stor utsträckning som möjligt skall slippa fylla i och ladda upp samma (meta)data flera gånger.
Initiativtagare till mötet 12 maj var Renata Arovelius, SLU och Joakim Philipson, SUB.
Joakim Philipson
Stockholms universitetsbibliotek
E-post: joakim.philipson at sub.su.se<mailto:joakim.philipson at sub.su.se>
http://orcid.org/0000-0001-5699-994X
Hej!
Persistent identifiers – kanske beständiga identifikatorer på svenska? – spelar en viktig roll för forskningsdata. Project THOR bjuder in till tre webinarier på ämnet. Det första webinariet kan vara speciellt bra som en introduktion till vad PIDar är och vad de kan användas till.
Hälsningar Monica
-----------------
Monica Lassi, Fil.dr.
Bibliotekarie
Avdelningen för Vetenskaplig kommunikation,
Universitetsbiblioteket i Lund
Besöksadress: Helgonabacken 1, Lund | Postadress: Box 3, 221 00 Lund
ICOS kolportal vid Lunds universitet
Besöksadress: Sölvegatan 12, 22363 Lund
http://www.icos-cp.eu<http://www.icos-cp.eu/>
Mob: +46 (0)70-647 10 91 | Tel: +46 (0)46-222 01 06
monica.lassi at ub.lu.se
Från: Project THOR [mailto:donotreply at wordpress.com]
Skickat: den 5 maj 2017 13:47
Till: Monica Lassi
Ämne: [New post] Webinar Series: PIDs for the Digital Preservation Community
maaikeduine posted: "Join us for a series of three webinars focusing on applications of persistent identifiers (PIDs) for the digital preservation community. The first webinar will explain what PIDs are and why they are important. The second will dive a bit deeper, giving mor"
New post on Project THOR
[http://s0.wp.com/i/emails/blavatar.png]
[http://0.gravatar.com/avatar/fe612466cd21782b8f9bb222fe2ff481?s=50&d=identi…]<http://project-thor.eu/author/maaikeduine/>
Webinar Series: PIDs for the Digital Preservation Community<http://project-thor.eu/2017/05/05/webinar-series-pids-for-the-digital-prese…>
by maaikeduine<http://project-thor.eu/author/maaikeduine/>
Join us for a series of three webinars focusing on applications of persistent identifiers (PIDs) for the digital preservation community. The first webinar will explain what PIDs are and why they are important. The second will dive a bit deeper, giving more insight into how to use PIDs and which services can be of particular interest to people working within digital preservation. The series will end with an introduction to the PID (s)election guide<http://www.ncdd.nl/en/pid-wijzer/>: how to determine the most appropriate identifier for your needs.
All webinars will offer enough time for Q&A and after following these three webinars you will be fully up to date on PID systems in the digital preservation community. Full descriptions of the webinars can be found below.
________________________________
Webinar 1: Overview of PID systems
Presenter: Jonathan Clark
Date and time: 18 May, 16.00-17.00 CET
Register here<https://attendee.gotowebinar.com/register/5167464239914804227>.
________________________________
Are you intrigued, interested or simply a bit confused by persistent identifiers and would like to know more? Then this introductory level webinar is for you! The webinar will be especially interesting if you are working with digital archives and digital collections. We hope you will get a clear understanding of what persistent identifiers are, why they are important and how trustworthy they are. We will also discuss how you can determine the most appropriate identifier for your needs. There will be plenty of time to ask questions. Note that this will not be a deeply technical webinar.
Topics that will be covered include:
· What are persistent identifiers?
· The case for PIDs – knowing what’s what and who’s who
· The data architecture of PIDs
· What is social infrastructure and why is it important?
· Review of current identifier systems
· How to choose a PID System
· Case studies in documents, data, video
Jonathan Clark is the Managing Agent for the International DOI Foundation<https://www.doi.org/> (IDF) which is a not-for-profit membership organisation that manages the DOI (Digital Object Identifier) and is the registration authority for the ISO 26324 standard. Jonathan also works as an independent advisor on strategy and innovation. Prior to this he was at Elsevier for 20 years in various positions in publishing, marketing and technology. He holds a BSc and PhD in Chemical Engineering from the University of Newcastle-upon-Tyne. He lives in the Netherlands and when not working he can most often be found refereeing rugby matches.
________________________________
Webinar 2: Persistent identifiers: current features and future properties
Presenter: Juha Hakala
Date and time: 1 June, 15.00 - 16.00 CET
Register here<https://attendee.gotowebinar.com/register/2217321710475844099>.
________________________________
You should attend this webinar if you know what persistent identifiers are but are interested in knowing much more about what you can actually do with them. In other words, what are the services that are being built on top of identifier systems that could be useful to the digital preservation community? We will cover topics such as party identification, interoperability and (metadata) services such as multiple resolution. Following on from that, we will explain more about the next generation of resolvers and work on extensions, such as specification of the URN r-component semantics.
Juha Hakala is a senior advisor at the National Library of Finland. After obtaining a degree in library and information science from Tampere University, he has held various positions in the National Library since 1987. From the beginning he has concentrated on library automation, including standardisation. His involvement with persistent identifiers started more than twenty years ago, when URN syntax was established in the Internet Engineering Task Force (IETF). He is closely involved with the revision of URN syntax and various other URN-related on-going efforts in IETF, and the maintenance of standard identifiers of ISO TC 46.
________________________________
Webinar 3: Persistent Identifier (s)election guide
Presenters: Marcel Ras and Remco van Veenendaal
Date and time: 13 June, 16.00 - 17.00 CET
Register here<https://attendee.gotowebinar.com/register/2692099627442748163>.
________________________________
You should attend this webinar if you want to learn about how to choose the most suitable identifier system for your needs, and how to implement persistent identifiers in your own organisation.
Cultural heritage organisations, regardless of size, are often hesitant to implement PIDs. They lack knowledge of what PIDs are, don’t know about their capabilities and benefits, and fear a possible complex and costly implementation process as well as the maintenance costs for a sustained service. The Digital Heritage Network and the Dutch Coalition on Digital Preservation addresses these issues in three ways:
1. By raising awareness of (the importance of) PIDs in cultural heritage organisations.
2. By increasing the knowledge regarding the use of PIDs within cultural heritage.
3. By supporting the technical implementation of PIDs in cultural heritage collection management systems. How we did this on a nationwide scale will be explained in the webinar.
Marcel Ras is the Program Manager for the Netherlands Coalition for Digital Preservation (NCDD)<http://www.linkedin.com/search?search=&company=Netherlands+Coalition+for+Di…>. The NCDD was established in 2008 to promote national collaboration to ensure the long-term availability of digital information in The Netherlands. Marcel is NCDD’s Program Manager since January 2014 but has some years of experience in digital preservation. He started his digital preservation career at the National Library of The Netherlands<https://www.kb.nl/en> (Koninklijke Bibliotheek), where he set up a web archiving program. From 2007 to 2011 Marcel was manager of the e-Depot department at the KB and responsible for acquisition, ingest and long term storage of digital publications in the library. As program manager for the International e-Depot, he was responsible for the development of the international e-journals archiving program of the KB in 2011.
Remco van Veenendaal is a Preservation Advisor for the Dutch National Archives<http://en.nationaalarchief.nl/> (Nationaal Archief) in The Hague. He contributes to the (digital) preservation policies of the Nationaal Archief, and to the development and implementation of the e-Depot. In March 2015 he established Veenentaal<http://www.veenentaal.nl/>. Veenentaal advises on applications on the intersection of language and computers, and how those applications can improve organisations’ opportunities. Remco has acquired more than fifteen years’ experience on the intersection of language and computers. Before joining the Dutch National Archives he was project manager of the Flemish-Dutch Human Language Technology Agency<http://tst-centrale.org/> (HLT Agency or TST-Centrale), a repository for digital Dutch language resources.
maaikeduine<http://project-thor.eu/author/maaikeduine/> | May 5, 2017 at 11:47 am | Categories: Uncategorized<http://project-thor.eu/category/uncategorized/> | URL: http://wp.me/p5O69U-kq
Unsubscribe<https://subscribe.wordpress.com/?key=d917444ac72165785037dfc7c0e94294&email…> to no longer receive posts from Project THOR.
Change your email settings at Manage Subscriptions<https://subscribe.wordpress.com/?key=d917444ac72165785037dfc7c0e94294&email…>.
Trouble clicking? Copy and paste this URL into your browser:
http://project-thor.eu/2017/05/05/webinar-series-pids-for-the-digital-prese…
Thanks for flying with [https://s0.wp.com/i/emails/blavatar-default.png] WordPress.com<https://wordpress.com>
Välkommen till Stockholms universitetsbibliotek och vårens två sista öppna föreläsningar inom temat öppen vetenskap
Den 9 maj 15.00 berättar Alexander Refsum Jensenius om hur han arbetar med öppen forskning inom musikvetenskap.
Den 11 maj 14.30 besöker Rektor Astrid Söderbergh Widding Frescatibiblioteket och berättar om öppen vetenskap ur sitt perspektiv. Rektor håller vårens sista föreläsning i bibliotekets serie med öppna föreläsningar.
Mer om "Öppen forskning ur ett humanistiskt & teknologisk perspektiv, med Alexander Refsum Jensenius": http://su.se/biblioteket/om-oss/evenemang/%C3%A5pen-forskning-et-humanistis…
Mer om "Open Science ur rektorsperspektiv": http://su.se/biblioteket/om-oss/evenemang/open-science-ur-rektorsperspektiv…
Sprid gärna till kollegor och vänner som är intresserade av öppen vetenskap i olika former!
Hej!
Skrev i tidigare utskick fel datum och klockslag, ber om ursäkt för detta.
/Christina
Öppen föreläsning: Öppen tillgång – forskningens villkor och omvärldens realiteter
Datum: 20 april 2017 kl. 14:30 - 15:30
Plats: Scenen på Frescatibiblioteket vid Stockholms universitet
Den 20 april diskuterar Sverker Holmgren, professor vid Uppsala Universitet, hur strukturer för ökad delning av data och öppen tillgång till forskningsresultat kan byggas upp på forskningens villkor och med hänsyn taget till ekonomiska och politiska realiteter.
Föreläsningen är gratis och öppen för alla.
Läs mer om evenemanget på bibliotekets webbplats: http://su.se/biblioteket/om-oss/evenemang/%C3%B6ppen-tillg%C3%A5ng-forsknin…
Varmt välkommen!
Christina
____________________________________
Christina Lenz
Förlagsredaktör, Managing Editor
Stockholm University Press
Stockholms universitetsbibliotek
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Mobil: 073 270 29 78
E-post: christina.lenz at sub.su.se<mailto:christina.lenz at sub.su.se>
www.su.se/biblioteket<http://www.su.se/biblioteket>
www.stockholmuniversitypress.se
____________________________________
Öppen föreläsning: Öppen tillgång – forskningens villkor och omvärldens realiteter
Datum: 09 mars 2017 12:00 - 09 mars 2017 13:00
Plats: Scenen på Frescatibiblioteket vid Stockholms universitet
Den 20 april diskuterar Sverker Holmgren, professor vid Uppsala Universitet, hur strukturer för ökad delning av data och öppen tillgång till forskningsresultat kan byggas upp på forskningens villkor och med hänsyn taget till ekonomiska och politiska realiteter.
Föreläsningen är gratis och öppen för alla.
Läs mer om evenemanget på bibliotekets webbplats: http://su.se/biblioteket/om-oss/evenemang/%C3%B6ppen-tillg%C3%A5ng-forsknin…
Varmt välkommen!
Christina
____________________________________
Christina Lenz
Förlagsredaktör, Managing Editor
Stockholm University Press
Stockholms universitetsbibliotek
Stockholms universitet
106 91 Stockholm
Mobil: 073 270 29 78
E-post: christina.lenz at sub.su.se<mailto:christina.lenz at sub.su.se>
www.su.se/biblioteket<http://www.su.se/biblioteket>
www.stockholmuniversitypress.se
____________________________________
Hej!
Vi har ju bett om era idéer och processer kring Data Access Unit i förhållande till SNDs konsortium. Vi försöker reda ut vad DAU egentligen innebär för oss på Malmö högskola. Vi vill helst inte se det som en organisatorisk beteckning. När vi läser ansökan om ”Svensk Nationell Datatjänst” identifierar vi ett antal arbetsuppgifter och kompetenser som varje lokalt lärosäte måste utföra och inneha och kopplas till benämningen DAU.
Arbetsuppgifter från ansökningstexten som gäller för data vid projektslut, DAU ska:
· granska varje dataset innan uppladdning
· anonymisera när behövs
· markera persondata för att säkerställa korrekt hantering vid utlämnande
· stödja och utbilda forskare i RDM
· kvalitetssäkra metadata vid datadelning
· skapa och ladda upp persistenta datafiler till SND eller lokalt
· delta i utbildning av SND
· identifiera extra intressant data tillsammans med SND/DAU/forskargrupp som ska kureras mer för ökad hittbarhet
Just nu har vi ett pågående arbete med processen stödja forskning på Malmö högskola. Det innebär att hela högskolans stöd ska utveckla hjälpen till forskare tillsammans. Här ingår aktiviteter som berör forskningsdata. Mycket handlar om myndighetsperspektivet och arkivering, men också frågor om tillgängliggörande och öppna data. I detta sammanhang är det viktigt att synliggöra olika funktioner kring forskningsdatahantering som innehas av arkiv, juridik, IT och bibliotek. En grupp med personer från alla dessa delar kommer att arbeta under 2017. Vår tanke är att utnyttja tillfället att skapa ett mer beständigt samarbete på tvärs. Vi vet inte hur denna gruppering kan förhålla sig till DAUs arbetsuppgifter, eftersom det är tydligt att det som krävs av DAU är delvis nya tidskrävande uppgifter tex granskning av datafiler som kopplas metodologiskt till vilken typ av data det handlar om och metadatabeskrivningar som än så länge inte är fastställda på vilken detaljnivå.
På biblioteket har vi sedan årsskiftet ett arbetslag med fokus forskningsdata. Dock inom befintliga resurser vilket innebär drygt en halvtid totalt. I arbetslaget kommer inledningsvis arbetet handla om att utveckla stödet kring datahanteringsplaner, information om dataarkiv och vad man ska tänka på vid tillgängliggörande samt en fortsatt behovsdialog med våra forskare på Malmö högskola. Vi vet redan att det ser väldigt olika ut mellan disciplinerna och fakulteterna men vi behöver få en närmare dialog för att utveckla stödet på ett bra vis. Biblioteket är redan idag forskningsnära genom publiceringsstöd och informationsförsörjning och forskarperspektivet är nödvändigt för att detta ska bli en fungerande verksamhet.
/Sara, Jonas och Aron (arbetslag forskningsdata vid Malmö högskolas bibliotek)
Ny artikel i Infotrend:
Forskningsdata och bibliotekarien: En autoetnografisk studie av Göteborgs universitetsbiblioteks deltagande i pilotprojektet BAS16 skriven av Daniela Deldén, Stina Högvik Hansson, Lena Ivarsson och Christian Kleinhenz
http://www.sfis.nu/ojs/index.php/infotrend/article/view/171
mvh
Jonas
[mah-logga]
Jonas Fransson, PhD
Utvecklare av forskningsstöd / Coordinator Research Support Services
Malmö högskolas bibliotek / Malmö University Library
+46 (0)40 66 57 603 / +46 (0)72 234 94 17
jonas.fransson at mah.se<mailto:charlotte.hertzberg at mah.se>
