[Valideringsnatverkvast] VB: Pressmeddelande: Nya antagningsregler till högskolan – mer fokus på kompetens

Hej! De tog alltså med några delar från utredningen i alla fall. Med vänlig hälsning, Annika <pernilla.hultberg at gu.se>: "utkomsten" av Tillträdesutredningen. på kompetens högskoleutbildning, med ett större fokus på individens kompetens än tidigare. Det blir också tydligare för den sökande vad som krävs för att kunna antas. och globalisering, vi ser hur gamla yrken försvinner samtidigt som helt nya skapas. Det här ställer krav. Vi måste rusta människor och samhällen inför detta. Därför har vi beslutat om nya antagningsregler till högskolan med ett tydligare fokus på kompetens, som ökar möjligheterna att ta tillvara och värdera människors arbetslivserfarenhet, säger Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning. vad som krävs för att studera på högskolan. Därför tydliggörs nu den kompetens som krävs för grundläggande behörighet. Den som antas ska ha den kompetens som behövs för att kunna ta till sig och slutföra en högskoleutbildning, till exempel kunskaper i det svenska och det engelska språket, problemlösningsförmåga och ett vetenskapligt förhållningssätt. Det behöver finnas olika sätt att visa att man har den kompetens som krävs – oavsett var, hur och när den har uppnåtts. ta tillvara personers kompetens inför regeringen nu en försöksverksamhet med ett nytt nationellt behörighetsprov för personer som inte har en avslutad gymnasieutbildning. Provet ska värdera personens kompetens. Man ska vara minst 24 år för att skriva provet och ett godkänt resultat ska ge grundläggande behörighet. Möjligheten att få sin så kallade reella kompetens bedömd för grundläggande behörighet kommer även finnas kvar. från arbetslivet. Nu tar vi beslut om ett nationellt behörighetsprov genom en försöksverksamhet. Det blir en kvalitativ värdering av en persons kompetens oavsett var och när den har uppnåtts. Kompetensbehoven i industri och välfärd gör att vi måste se till att folk utifrån sin kompetens kan utbilda och vidareutbilda sig, säger Helene Hellmark Knutsson. att besluta om särskilda behörighetskrav, det vill säga de krav på förkunskaper som ställs för en specifik utbildning som leder till generell examen och för fristående kurser. Kraven ska liksom i dag vara helt nödvändiga för att en student ska kunna ta till sig och slutföra utbildningen. De nya bestämmelserna gör det möjligt att kräva godkänt resultat på särskilda antagningsprov om det finns särskilda skäl. högskoleprovet. Högskoleprovet har en tydlig roll i urvalet, men det är viktigt att unga fokuserar på gymnasiestudierna först. Åldersgränsen gör det ändå möjligt att skriva provet några gånger innan man kan söka till högskolan första gången. utbildning, fördelas platserna genom urval. För att underlätta det livslånga lärandet är det viktigt att olika meriter kan ligga till grund för urvalet, såsom betyg, resultat på högskoleprovet eller annat urval som lärosätet själv bestämmer. Redan i dag kan lärosätena använda sig av egna urvalsgrunder, men regeringen anser att det behöver ske i större utsträckning. Det är viktigt inte minst för de sökande som har fått grundläggande behörighet genom reell kompetens eller behörighetsprovet, så att de kan konkurrera på annat sätt än bara med resultat från högskoleprovet. Regeringen avser återkomma med ett uppdrag till Universitets- och högskolerådet kring detta. och ska tillämpas första gången på utbildning som påbörjas efter den 31 maj 2022. Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande, som riksdagen röstade ja till i maj 2018. lärande högskola för livslångt lärande (Tillträdespropositionen) utbildning och forskning Knutsson om Högskola och forskning från regeringens och Regeringskansliets gemensamma webbplats.