Hej! Jag har precis börjat titta på DCI ur en forskningsinfrastrukturs perspektiv, med fokus på spåra användning och göra citeringsanalyser av (hela, eller delar av) infrastrukturens datamängder. Precis som Jonas skriver så finns för lite data för att göra tillförlitliga analyser, och det kommer nog att dröja. Mycket behöver förändras för att mera citeringsdata ska finnas på plats, såväl forskarnas praktiker av användning och citering, som tidskrifternas formatmallar, och massor av annat. DCI är en relevant aktör, men det finns andra som nog skulle kunna tillhandahålla liknande tjänster. Under vintern har vi inom ICOS kolportal koordinerat arbetet med identifiering och citering av dynamiska datamängder inom ramen för EU-projektet ENVRIplus http://www.envriplus.eu/ (ett 20-tal forskningsinfrastrukturer inom miljö och klimat). Detta har utmynnat i en rapport, som ännu inte är allmänt tillgänglig, men som har titeln "A system design for data identifier and citation services for environmental RIs projects to prepare an ENVRIPLUS strategy to negotiate with external organisations". När så är möjligt så skickar jag ut en länk till rapporten. Däri beskriver vi landskapet för datacitering, inkl aktörer, PID-system, och tekniker för dessas hantering och länkning. Vi ger även rekommendationer för ENVRIplus-medlemmarnas användning av PIDar för datamängder, och föreslår en strategi för kommunikation med aktörer som har, eller kan komma att ha, med datacitering att göra. Målet med detta arbete är att underlätta datacitering och spårbarhet av datamängder i publikationer och andra sammanhang (tex ORCID), och där behöver vi påverka förlag, indexeringtjänster, ev discoverysystemtillhandahållare och andra aktörer inom vetenskaplig kommunikation pga det fungerar inte optimalt idag. På PIDapalooza i november 2016 presenterades bl.a. en undersökning som visade att bara hälften av drygt 100000 artiklar utgivna på de största förlagen hade DOI-länkar, medan resten använde http-länkar eller länkade direkt till PDF:er i stället för till resursens landing page. Problematiskt. Ett annat problem är att somliga tidskrifter använder formatmallar som klipper av för långa DOIar, vilket försvårar spårbarhet av delmängder och referenser till enstaka datapunkter i en datamängd. Strategin för kommunikation med aktörer inom datacitering kommer vi att arbeta vidare på under våren, med målet att anordna en workshop dit vi bjuder in ENVRIplus-infrastrukturer, tidskriftförlagens olika sammanslutningar som ofta har ansvar för teknisk utveckling, PID-utfärdande organisationer som Crossref och DataCite, med flera. Denna långa utläggning knyts nu ihop: Vi ser andra aktörer som kan tillhandahålla tjänster för analys av datacitering, eller som i alla fall har relevanta data. Crossref och DataCite gör många spännande projekt ihop, och citeringsanalys skulle gott och väl kunna vara ett sådant (DataCite har statistik på bl.a. "Resolutions by Month", och har säkerligen annat av intresse för datacitering). Kanske är det igång, det är inget jag har sett något om. Men på RDA Plenary i Barcelona i april så kommer vi från ICOS kolportal att bevaka denna fråga med stort intresse. Tips på andra aktörer och tjänster av relevans för citeringsanalys för forskningsdata tas tacksamt emot! Hälsningar Monica ----------------- Monica Lassi, Fil.dr. Bibliotekarie Avdelningen för Vetenskaplig kommunikation, Universitetsbiblioteket i Lund Besöksadress: Helgonabacken 1, Lund | Postadress: Box 3, 221 00 Lund ICOS kolportal vid Lunds universitet Besöksadress: Sölvegatan 12, 22363 Lund http://www.icos-cp.eu<http://www.icos-cp.eu/> Mob: +46 (0)70-647 10 91 | Tel: +46 (0)46-222 01 06 monica.lassi at ub.lu.se Från: Fdatastod [mailto:fdatastod-bounces at lists.sunet.se] För Jonas Fransson Skickat: den 17 mars 2017 11:01 Till: Joakim Philipson; 'fdatastod at lists.sunet.se' Ämne: Re: [Fdatastod] Data Citation Index Hej, Vid Malmö högskola har vi haft DCI sedan förra våren. Hittills har vi från bibliotekets sida sett det som ett verktyg för att hitta forskningsdata. Vi har tagit upp DCI i kompetensutveckling för bibliotekspersonal, på metodkurs för kriminologistudenter samt i en kommande doktorandworkshop senare i vår. DCI är så vitt vi vet den söktjänst/"bibliografiska databas" som täcker flest dataset. DCI har tagit upp i högskolans nyhetsbrev och åtminstone en forskare har hittat data genom DCI (hen kom med följdfrågor). Jag tror det kommer dröja innan DCI är användbart bibliometriskt för att mäta impact eller spridning av forskningsdata, delvis pga att den formella citeringen av använd data måste bli bättre. Men för att studera spridning av enskilda dataset är DCI användbart (beroende på ämne och dess publiceringspraktiker). Jag vet inte om det stämmer, men DCI kan har varit på test från BIBSAM förra året. Mvh Jonas From: Fdatastod [mailto:fdatastod-bounces at lists.sunet.se] On Behalf Of Joakim Philipson Sent: den 16 mars 2017 16:14 To: 'fdatastod at lists.sunet.se' <fdatastod at lists.sunet.se<mailto:fdatastod at lists.sunet.se>> Subject: [Fdatastod] Data Citation Index Hej, jag undrar om det finns erfarenhet av / intresse för användning av Data Citation Index (DCI), som ingår som en del av Web Of Science (WoS) från Thomson-Reuters, för att kunna se och utreda ev. "impact" av lärosätenas publicerade forskningsdataset - nu och i framtiden. Det är sant att DCI ännu så länge tycks ha relativt begränsad täckning: "Sources, like the DCI, have begun capture instances of data citation, but currently index only a fraction of the data citation activity" (http://doi.org/10.1007/s11192-017-2240-2 ). Det finns också en recension av DCI från 2012, som är tillgänglig från Clarivate Analytics (nuvarande ägare av Web of Science), bifogas. Om intresse ändå skulle finnas intresse för DCI, trots begränsningarna, kanske frågan kunde lösas via BIBSAM-konsortiet? Tänker också att det för framtiden kommer att vara en del av bibliometri-uppgifterna ute på lärosätena att hålla koll på data-citeringar också. Kanske finns det även andra, helst plattforms- och leverantörsoberoende (oberoende av repositorierna) verktyg för detta, gärna gratis? Någon som har tips? Med vänliga hälsningar, Joakim Philipson Stockholms universitetsbibliotek Stockholms universitet 106 91 Stockholm Besöksadress: Universitetsvägen 14 D Tel: 08-16 29 50 Mobil: 072-1464702 E-post: joakim.philipson at sub.su.se<mailto:joakim.philipson at sub.su.se> http://orcid.org/0000-0001-5699-994X