Hej!
Tack för det intressanta tipset!
En diskussion kring val av termer, utifrån de sammanhang jag ingår i på Lunds universitet,
ICOS kolportal samt ENVRIplus-projektet:
För data som är redo att bli publika, tex vid publicering av artikel eller projektavslut:
På Lunds universitet har Forskningsnämndens arbetsgrupp för forskningsdata arbetat fram
ett förslag på en policy för hantering av forskningsdata. Vi har tagit FAIR-principerna
https://www.force11.org/fairprinciples som utgångspunkt, och talar nog mest i termer av
”tillgängliggörande”, i repositorier, datatidskrifter etc. Det som talar för att använda
termerna ”tillgängliggörande” och ”publicering” för dessa typer av data är bl.a.
FAIR-principerna ”1. To be Findable any Data Object should be uniquely and persistently
identifiable” och “2. Data is Accessible in that it can be always obtained by machines and
humans”. En viktig aspekt för kolportalen och andra forskningsinfrastrukturer i ENVRIplus
är att data ska kunna citeras.
För levande data under ett projekt eller i ett pågående samarbete: Här diskuterar vi i
termer av “delning” m.a.p. vilka behov forskare har att dela med sig och arbeta
tillsammans med levande data, och vilka (moln-)tjänster som kan täcka in sådana behov. (En
parentes: Box ska inte användas för s.k. ”skyddsvärd information”, inkl opublicerad
forskning, se
https://support.lth.se/box.) Även här talar vi förvisso om vikten av PIDar
för att kunna unikt identifiera datamängder i ett arbetsflöde (FAIR-princip 1). Somliga
infrastrukturer använder DOIar för alla typer av data, medan andra tänker sig en typ av
interna system-PIDar för levande data och arbetsflöden med DOIar för publicerade data.
Spännande att höra från fler lärosäten!
Hälsningar Monica
Från: Fdatastod [mailto:fdatastod-bounces at lists.sunet.se] För Sara Kjellberg
Skickat: den 19 juli 2017 15:01
Till: fdatastod at lists.sunet.se
Ämne: [Fdatastod] Rapport om open data och forskares perspektiv
Hej!
Rapporten ”Open data: the researcher perspective” som kom i våras från Elsevier och CWTS
är intressant läsning. De har gjort en bibliometrisk analys, en enkät av 1200 forskare och
tre fallstudier, inklusive djupintervjuer med nyckelpersoner som deltar i datainsamling,
analys och deponering inom ett par olika områden. Rapporten finns här bla:
https://www.elsevier.com/about/open-science/research-data/open-data-report
En sak som framgår är att:
“Attitudes towards data sharing are generally positive, but open data is not yet a reality
for most researchers. A global online survey of 1,200 researchers found that many perceive
data as personally owned. Public data sharing primarily occurs through the current
publishing system; less than 15% of researchers share data in a data repository. The
survey also revealed that when researchers share their data directly, most (>80%) share
with direct collaborators.”
Det liknar det resultat vi fick i vår enkät som vi genomförde på Malmö högskola i slutet
av 2015 (
https://ojs.mah.se/index.php/mahlib/issue/view/2)
Det finns en diskrepans som kan vara viktig att uppmärksamma mellan just “delning”
respektive “publicering” där delning är vanlig i olika mer informella former som tex
mellan samarbetspartners och publicering ofta sker, enligt rapporten, tex som supplement i
en artikel (33%) eller i en data publikation (28%) och i mindre omfattning (15%) i
dataarkiv. Är dessa olika former av tillgängliggörande något som aktivt diskuteras på era
lärosäten?
/Sara
------------------------
Sara Kjellberg
Malmö högskolas bibliotek/Malmö University Library
sara.kjellberg at mah.se<mailto:sara.kjellberg at mah.se>
46 (0)40 665 75 84
http://forskning.mah.se/id/ac2980